Stöd,
undervisning och studiehandledning.
Modersmålet har stor betydelse för barnets
identitet och självkänsla. Modersmålet
är grunden för barnets förmåga till
inlärning.
Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen
lättare. Det är en stor fördel för
samhället att många människor är
flerspråkiga. Det finns omfattande forskning samlad
i NORDBAS, som bekräftar hur viktigt det är
med modersmålsundervisning i barnomsorg och skola.Här
följer några kortfattade begreppsförklaringar
till de termer som används i sammanhanget.
Vad är modersmålsstöd?
Enligt förskolans läroplan ska barn med annat
modersmål än svenska ges möjlighet att
också utveckla sitt modersmål. En modersmålslärare
träffar barnen någon gång varje vecka.
Hon eller han kommer från samma kulturområde
som barnen. Man leker, sjunger, ritar, spelar spel, klipper
och klistrar och läser sagor på barnens modersmål.
Modersmålsläraren kan också leda lekar
och sånger för hela barngruppen och översätter
på så sätt kulturen, samtidigt som de
förstärker identiteten hos de barn de arbetar
med. Om barnen kan träna sitt modersmål redan
i förskolan visar undersökningar att de klarar
skolan bättre. Det blir en bro mellan språket
i förskolan och språket hemma.
Vad är modersmålsundervisning?
Modersmålsundervisning är ett eget ämne
i grundskola och gymnasium. Målet är att barnen
på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet
i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga
identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana
former att elevernas personliga utveckling främjas
och deras självkänsla stärks. För
modersmålsundervisning finns också en rad
regler som ni kan läsa mer om under rubriken styrdokument.
De lärare som undervisar i modersmål kommer
ofta från samma kulturområde som barnen. Modersmålslärare
måste också ha goda kunskaper i svenska språket
och om det svenska samhället.
Vad är studiehandledning på modersmål?
Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och
inte kan tillräckligt för att följa undervisningen
på svenska kan få undervisningen förklarad
på sitt modersmål. Föräldrar och
skola samtalar om elevens behov av studiehandledning.
Det är skolans rektor som slutligen bestämmer
när en elev ska erbjudas studiehandledning på
sitt modersmål.
Vem kan få stöd, undervisning och studiehandledning
på sitt modersmål?
Alla elever som talar ett annat språk än svenska
hemma kan få undervisning i sitt modersmål.
För minoritetsspråk gäller även att
undervisning kan ges till barn som inte talar språket
hemma varje dag. Även adoptivbarn, som av förklarliga
skäl inte talar modersmålet hemma har rätt
till stöd och undervisning på sitt modersmål.
Vilka är de nationella minoritetsspråken?
De nationella minoritetsspråken samiska, meän
kieli och romani chib har utökade rättigheter.
Minoritetsspråkens ställning i Sverige stärktes
genom en anpassning till EU regler år 2001. Läs
mer om minoritetsspråk i skolan och om forskning
på Uppsala Universitet.
Asylsökande barn
En ny förordning (2001:976) för asylsökande
barn och barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd
gäller från den 1 januari 2002. Kommunerna
där barnen bor ansvarar för att inom en månad
erbjuda förskole- skolbarnomsorgs- och skolverksamhet
på samma villkor som gäller för barn boende
i Sverige.
Hur ansöker man om plats för sitt barn?
Föräldrarna ska vända sig till skolan eller
till kommunen för att fråga om modersmålsstöd
eller undervisning. Det är föräldrarna
som bestämmer om man vill ansöka om modersmålsstöd
och modersmålsundervisning, inte personal på
förskola eller skola. Barnomsorg och skola bör
dock informera föräldrar när det är
tid för ansökan och hur de ska göra. Modersmålsstöd
och modersmålsundervisning är frivillig och
kostnadsfri för föräldrarna.
Vem ansvarar för stöd, undervisning och studiehandledning?
Kommunen har huvudansvar för barnomsorg och skola.
Kommunen har stor frihet att avgöra hur verksamheten
ska organiseras för att nå de riktlinjer staten
satt upp. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning
om det inom kommunen finns en grupp på minst fem
elever och man kan finna lämpliga lärare. Modersmålundervisning
kan samordnas mellan flera skolor för att skapa tillräckligt
stora grupper.
Organisation i förskolan:
Kommunerna ansvarar för att barnomsorgen ges förutsättningar
att uppfylla läroplanens mål. Det enskilda
barnets utveckling och lärande skall främjas
i nära samverkan med hemmet. Modersmålsläraren
kommer till barnens verksamhet en gång per vecka
och stannar då två till sex timmar på
barnstugan eller i förskolan. I praktiken får
idag endast ett barn av tio det modersmålsstöd
de har rätt till. Andelen barn med modersmålsstöd
varierar också kraftigt mellan olika kommuner.
Organisation i grundskolan:
Enligt Skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda
modersmålsundervisning. Tiden för undervisning
varierar mellan olika kommuner. De flesta elever erbjuds
idag ca 60 minuters modersmålsundervisning per vecka.
Undervisningen kan organiseras på olika sätt
i grundskolan.
1. Modersmålsundervisning som språkval. (år
6-9)
I stället för ett främmande språk
kan eleven läsa sitt modersmål. Undervisningen
ingår då i skolans timplan och ligger inom
det ordinarie schemat. Timmarna delas i regel upp mellan
sjätte och nionde skolåret. Vilka språkval
som ska finnas på skolan bestäms av rektor
och beror bl.a. på hur många elever som önskar
ett visst språk.
2. Modersmålsundervisning som elevens val (år
1-9)
Under hela grundskoletiden ska skolan erbjuda viss undervisning
utifrån elevens eget personliga val. Inom elevens
val ska man kunna fördjupa sina kunskaper i ett eller
flera ämnen som finns i skolan. De som önskar
kan välja modersmål inom elevens val. Det är
skolans rektor som beslutar om modersmål kan erbjudas
inom elevens val. Avgörande är t ex hur många
elever som väljer modersmål.
3. Modersmålsundervisning som skolans val (år
1-9)
I timplanen finns också ett visst antal timmar som
kan användas till modersmålundervisning som
skolans val. Dessa timmar kan användas till undervisning
i ett eller flera ämnen för att ge skolan en
speciell profil. Det kan vara möjligt att ordna undervisning
i modersmål inom skolans val.
4. Modersmålsundervisning utanför timplanen
Modersmålet kan också läsas utöver
all annan undervisning i skolan, utanför timplanen.
Hur många lektioner det blir beslutas av varje kommun.
Organisation i särskolan.
Elever som går i särskolan kan också
få modersmålsundervisning och studiehandledning.
Modersmålet kan läsas inom elevens val eller
utanför timplanen. Det finns en särskild kursplan
för modersmålsundervisning i särskolan.
Undervisningen ordnas då ofta individuellt för
varje elev.
Organisationen i gymnasieskolan.
När ungdomarna börjar gymnasieskolan kan de
fortsätta läsa sitt modersmål. Modersmål
kan läsas inom kursplanen som individuellt val, språkval
(moderna språk) eller som utökad studiekurs
utanför timplanen. Gymnasiekurserna omfattar totalt
250 poäng. Beroende på elevunderlag och resurser
erbjuder kommunerna olika möjligheter till modersmålsundervisning
på gymnasiet.
Samarbete mellan hem och skola.
Barn är beroende av föräldrarnas och personalens
positiva inställning till modersmålsundervisning.
Det är viktigt att söka samarbete och ett positivt
klimat mellan hem och barnomsorg/skola. Barnomsorg och
skola är dessutom skyldig att organisera utvecklingssamtal
minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalet
deltar personal, barn och förälder. För
barn med modersmål är det ofta naturligt att
modersmålsläraren är med vid utvecklingssamtalet.
Men det är inte meningen att modersmålsläraren
ska tolka. Föräldrar har rätt att begära
skriftlig information, som ett komplement till utvecklingssamtalet.
I grundskolan ges betyg från årskurs åtta.
Av Skolverket