Flerspråkighet är en tillgång för Sverige

Andelen barn som får modersmålsstöd i förskolan har sjunkit kraftigt. Idag får endast 13 procent av barn med annat modersmål än svenska stöd i sitt modersmål jämfört med ca 65 procent för tio år sedan. Endast sex procent av landets kommuner erbjuder modersmålsstöd till alla barn vars föräldrar så önskar. Men flerspråkighet är en tillgång för Sverige menar Skolverket i en rapport till regeringen idag och föreslår en lagändring för att stärka modersmålets ställning.

Barns språkliga utveckling börjar tidigt. I förskolan läggs därför stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling. Modersmålets ställning i förskolan är dock svag. Trots att förskolans läroplan säger att förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, ges modersmålsstöd bara i ett femtiotal av landets kommuner.

Skolverket anser därför att bestämmelserna bör skärpas. Kommunerna bör åläggas en skyldighet att anordna modersmålsstöd i förskolan om föräldrarna vill att barnet ska ha sådant stöd.

Det är dock viktigt att modersmålsstödet är en integrerad del av förskolans verksamhet. Det är inte fråga om att införa ”språklektioner” i förskolan. Både modersmålet och det svenska språket utvecklas bäst i förskolans vanliga aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna.

Modersmålsämnet lågprioriteras

Skolverket konstaterar att både modersmålsstödet i förskolan och modersmålsundervisningen i skolan är lågt prioriterade verksamheter, trots att flerspråkighet är en värdefull kompetens. Flerspråkiga medborgare är en tillgång för Sverige som nation. Kunskaper i flera språk är också en tillgång för den enskilde individen, de ökar möjligheten till framtida arbete och utveckling. Modersmålet har också stor betydelse för de flerspråkiga barnens och ungdomarnas identitetsutveckling. Därför bör modersmålets ställning stärkas.

– Modersmålet är lågt prioriterat i förskola och skola idag. Barnens flerspråkiga kompetens uppskattas inte, i stället ser man ensidigt på deras bristande kunskaper i svenska. Det är resursslöseri, konstaterar Mai Beijer, ansvarig för Skolverkets rapport till regeringen.

Begränsad studiehandledning
I grund- och gymnasieskolan har eleverna vid sidan av regelrätt språkundervisning också rätt till studiehandledning i olika ämnen på sitt modersmål. Idag erbjuds sådan handledning endast i liten omfattning. Skolverkets kartläggning visar att det också är ovanligt med ämnesundervisning på modersmålet i grundskolan. Det förekommer endast i drygt tio procent av kommunerna.

Positiv kunskapsutveckling
Samtidigt visar en forskningsöversikt som Skolverket tagit fram, att stöd på modersmålet bidrar positivt till elevers kunskapsutveckling. Om en elev får läsa exempelvis matematik på sitt modersmål, parallellt med studier i svenska, blir resultatet bättre än om eleven får all undervisning enbart på svenska. Undervisning och studiehandledning på modersmålet är därmed ett fungerande verktyg för förbättrade resultat i alla ämnen. Anledningen är framför allt att det tar längre tid än vad de flesta tror att bli så bra på ett nytt språk att man kan lära på det i andra ämnen.

Skolverket anser att den möjlighet till förbättrade resultat som undervisning på modersmålet ger bör utnyttjas bättre. Verket föreslår därför vissa lagändringar för att underlätta arbetet i skolorna. Vidare ska Skolverket på olika sätt stödja skolor som vill utveckla sitt flerspråkiga arbete.

Modersmålets ställning är till stor del en fråga om attityder. Det är därför viktigt att försöka ändra grundläggande synsätt i samhället och se flerspråkighet som en tillgång för både samhälle och individ. Att se modersmålsverksamheten som en självklar och viktig del av förskolans och skolans verksamhet är en början.

Av Skolverket