MODERSMÅLS HISTORIK I SVERIGE

Modersmålsundervisningens historia börjar sent. Om man tittar tillbaka i läroplanerna så hittar man hemspråk, som det hette tidigare, som ämne för första gången i Lgr 80. I den föregående läroplanen Lgr 69, finns en kursplan för enbart finska.

Enligt Lgr 69 fick undervisningen omfatta högst 2 veckotimmar och ersätta något annat obligatoriskt ämne, vilket innebar att de elever som deltog i finskundervisningen fick gå ifrån lektioner i andra ämnen. I andra språk fick undervisningen anordnas om "behov och förutsättningar föreligger enligt skolstyrelsens bedömning". (Lgr 69)

Att "hemspråk" inte fanns med i läroplanen förrän Lgr 80 beror helt enkelt på att invandrarbarnen kom till skolorna först på 60- och 70-talet i samband med arbetskraftsinvandringen. Skolan hade ingen beredskap eller kunskap om den nya situation som undervisningen av dessa barn innebar. Barnen placerades i vanliga klasser utan stödåtgärder. Målsättningen var att barnen skulle lära sig svenska och bli svenskar. Man förstod inte att det inte enbart handlar om språk och språkinlärning utan att en mycket viktig faktor i barns utveckling och välmående är en trygg identitetsutveckling och klar kulturtillhörighet som inte ifrågasätts. Framför allt förstod man inte att människor inte byter etnisk identitet.

Med tiden fick man ökade kunskaper och större förståelse för invandrarnas villkor. Man frångick assimilationstanken och utgick ifrån tanken att människor har rätt att behålla sin identitet, kulturtillhörighet och sitt modersmål. Nu tog det svenska samhället itu med invandringen. Beslut om en officiell invandrarpolitik med slagorden jämlikhet, valfrihet och samverkan fattades av riksdagen 1975.

Som en konsekvens av det beslutet kom "hemspråksreformen" som trädde i kraft 1 juli 1977. Barnens rätt till hemspråksundervisning, studiehandledning på hemspråket och svenskundervisning reglerades, liksom hemspråkslärarens behörighet, kompetens och arbetsuppgifter.Redan 1985 beslutade Sveriges riksdag att skolans undervisning ska präglas av ett interkulturellt synsätt, vilket också mycket klart framgår i värdegrunden i den nya läroplanen som började tillämpas läsåret 1994/95. Samtidigt fick hemspråket egen kursplan och betygskriterier.

I juli 1997 ändrades ämnesnamnet "hemspråk" till "modersmål".